Varje dag ser likadan ut, vaknar upp, vickar på persiennen, möts av regn men trotsar regnet och cyklar planlöst omkring med olika podcasts i lurarna. Ibland jobbar jag, trots att jag har semester,  men så är det när man lidit av rastlöshet sedan dagen man föddes. Får panik av dagar som bara flyter förbi, utan att lämna något spår efter sig. Men de dagarna existerar knappt nu. För jag lär mig så otroligt mycket av att lyssna på podcasts.

 

Igår lyssnade jag på Zara Larssons Sommar i P1.

Jag tycker att alla ska ägna en ynka timma av sin sommar åt hemmes sommarprat. Speciellt alla de som är emot feminism, de som tycker att feminism inte behövs, och de som tycker att Zara är en töntig liten tonårstjej som får för mycket utrymme i media. Jag tyckte också att Zara verkade dryg och jobbig i början och fattade inte alls hypen kring henne, men hon är numera min största idol. Jag är så avundsjuk på att hon är så sjukt smart och bildad trots att hon bara är 17 år!

 

I hennes sommarprat förklarar väldigt pedagogiskt om följande saker:
- Vad feminism är

- Varför det behövs

- Vad machokulturen gör

- Varför det är viktigt att just hon belyser detta, eftersom att hon når ut till en stor skara unga människor, som inte är lika trångsynta som dessa vita "kränkta" äckelgubbar som vägrar ändå sin åsikt för att de är i maktposition och inte fattar det, utan unga killar och tjejer som faktiskt är beredda att lyssna och lära sig och ta upp kampen mot patriarkatet.

- Och att hon liksom de flesta som definierar sig som feminist fucking fattar att alla män inte är douchebags. Men att man aldrig kan veta om en man som en ser på gatan är ett sexistiskt svin eller inte. Så himla sorgligt och sant.

 

Så med andra ord, ett mycket bra program oavsett om man är emot jämställdhet, om man är lite insatt i feminism (finns mycket argumentation du kan dra nytta av i programmet), eller om man är väldigt insatt för det är verkligen Zara också!

 

Nu ska jag dra och spela lite squash, innan jag börjar på riktigt med operation flyttstädning.

Kom upp till Umeå sent fredagkväll. Gick på första passet de hade på IKSU lördagmorgon.

Innan jag flyttade till Umeå var jag inte speciellt intresserad i andra träningsformer än att spela fotboll, ibland kunde jag väl boxas eller åka längdskidor för att hålla formen. Men nu, efter att jag flyttat från Umeå, där en alltid har hundra miljoner olika träningsformer att variera sig med genom IKSU, så känner jag att träning ändå har vart en stor del av mitt liv och att jag medans jag bodde här utvecklat intresse för så många olika sporter och typer av träning utan att jag ens tänkt på det. Himla glad över det, fast det blir nog dyrt att hålla igång med allt nu när en inte har IKSU till hands. Aja hänger väl på IKSU varje dag nu medans jag är uppe i alla fall så får vi se vad det blir för sorts träningar sen i höst.

Dagen jag flyttade till Örebro var det skottlossning här. Igår hände samma sak. Men igår blev det en ung mans död. Polishelikoptern som snurrade runt stan igår eftermiddag höll på att ta kol på mina öron. Och idag byttes det ut till sirener från polisbilarna som susar förbi utanför mitt hus. Känner mig inte safe här. Men förutom det går allt väldigt simidigt. Jag hade turen att träffa en så himla snäll människa på tåget hem från Stockholm förra helgen, som bjöd med mig att hänga med hans vänner, och nu känns det plötsligt som att jag redan har ett umgänge här. Idag är första dagen som jag inte har hängt med någon kompis sen jag flyttade hit. Helt sjukt. Trodde att en skulle vara ensam i flera månader. 

 

Egentligen hade jag tänkt slänga in lite bilder från igår när jag och Bea gick runt i Rosträdgården i Stadsparken och från när vi baka pizza. Men har en ny telefon och har inte connectat den med dator ännu, så rip.