All I have to do is dream

Pratar med denna i telefon nu.
 
Hon lyssnar på när jag planerar för framtiden, och jag har precis kommit fram till vilka kurser jag kommer att ha läst klart när jag fyller tjugosju. Jag måste leva i tron om att dessa planer blir verklighet någon dag. För jag är ständigt rastlös, tycker att jag bara trampar runt i nuet och allt är bara obetydliga dagar som trögt flyter förbi, och då behövs de där drömmarna. 

Jag är trött på allt. Går på konserter, hemmafester, uteställen, favoritrestauranger, gör allt som jag älskade för någon månad sen. Men inget känns som förr. Vill bara hem, hem till mörkret i mitt kök, till jazzen och till korsorden. 

Vida världen via Flen

Här om veckan lyste solen på Ålidhem. Hade saknat den så. Jag gick på en promenad och träffade på Olle och vi köpte glass. Jag provade denna, den är helt magisk. Vill ha en sådan just i denna stund, när jag ligger hemma i feber och dödsont i halsen. Då är glass verkligen det bästa som finns. 
Rafal och jag blev nerbjudna till Örebro förra veckan. Och lite gratis resa tackar en ju inte nej till. Det var hur roligt som helst, även om det var en jobbresa och vi var på helspänn exakt 100% av tiden. Men lite tid till turistande fick vi ändå.
Vi blev så väldans bortskämda med mat och hotell och allt. Vill nu bli businessman iställer för tandhygienist...
I helgen drog jag och Olivia på en spontanare till Skellefteå för att hälsa på Linda. Sjukt kul!!!

Mellan fjällen, himlen, jorden, älskling hör du ropen.

Vår roadtrip började med att köra oändligt många timmar för att nå Bodö och färjan som skulle ta oss ut till Lofoten. Men det var kul att köra tvärs genom Norrlands inland och se platser jag inte sett på många många år. Till exempel så dog jag och Olivia lite av nostalgilycka när vi stannade för att tanka på Handlar'n i Jäckvikk.
 
Vi missade dock färjan och fick köra ytterligare två timmar för att ta nästa färja. Halv sex på morgonen rullade vi in i båten, som skulle ta oss till kanske de vackraste vyerna jag skådat. Jag var helt amazed.
Vid lunchtid nådde vi Lofotens huvudstad, Svolvaer. Det efter att vi stannat bilen tusen gånger för att ta kort på alla vackra vyer. Och Svolvaer var ju inte mycket sämre, massa små gulliga färgglada hus och söta fiskebåtar och lyftkranar och allt annat sånt som har med havet att göra, sånt som jag är så himla svag för.
Vi körde vidare tills Florian plötsligt stannar bilen och utbrister "Men hörrni, vi måste ju doppa fötterna, inte sant!?" Min och Olivias reakton på detta var "Crazy germans..."
SELFIES. Okej hatar det ordet...
Frammåt kvällen nådde vi Narvik. Där vi bodde hos en stört skön snubbe i en kyrka. Där bodde även ett gäng invandrarkillar från Eritrea som lagade mat åt oss hela tiden. Vi satt hela tiden vid matbordet och alla bara "Spise!! Spise!!!" sedan ösde de på mer mat på våra tallrikar. Finns få tillfällen då en varit så mätt kan jag säga. Men det var ett himla mysigt gäng vi bodde hos där. 
I Narvik spenderade vi en dag, vi åkte runt lite utanför staden, sen gick vi upp längs deras gigantiska skidbacke och förargade oss över att vi hade lämnat skidorna hemma. Hittade en sån här Moskoselkåta mitt uppe i bergen.
 
På kvällen gav vi oss av mot Kiruna, vi hamnade mitt i den sjukaste snöstormen, man kunde se cirka tio meter framför sig och det var fruktansvärt svårt att se om man fick möte av en bil. Jag försökte sova hela vägen för att slippa obehaget, var nämligen säker på att vi skulle fasta och dö. Allt var liksom upplagt för ett skräckfilmsscenario.
Men till slut nådde vi fram till Kiruna. Första dagen där spenderade jag och Olivia med att strosa runt, samt sitta och läsa på ett café. Där hittade jag den dödsgodaste kladdkakan. Helt perfekt var den, med hallonmousse på. 
På eftermiddagen mötte vi upp dessa två som hade spenderat förmiddagen med skoterkörning. Vi begav oss till ishotellet för lite färgglada drinkar. 
Sista dagen var det hundsläde på schemat. Och vädret var på topp.
Sedan körde vi den långa vägen söderut igen. Med lite diverse stopp, här är vi vid Storforsen till exempel.
Sjukt jäkla najs resa måste jag säga. Hade cirka noll förväntningar när vi åkte iväg, men nu inser jag vilka privilegium man har haft runt om sig hela tiden när man har växt upp i Norrbotten. Tänker att man blir nog lite hemmablind. Sedan har jag aldrig tidigare fattat grejen med vintersemestrar. Men nu gör jag det definitivt.
 
Men men...
Nu orkar jag inte skriva mer. Och jag tycker du som läst ändå ner hit har gjort det bra, applåd till dig!!

Isen på Riddarfjärden smäller som gevär, blåljus vid Tegelbacken, våren är här.

För en vecka sedan befann jag mig bland sånna här vackra vyer. Idag sitter jag i min soffa, klockan är snart halv fyra och jag har fortfarande inte klätt på mig ordentligt. Men jag har pluggat och sökt massa jobb hela förmiddagen. Nu ska jag ut på en promenad så jag får njuta av solen, lyssna på något radioprogram och kanske hinner jag fixa mig några fräknar på näsan. På onsdag beger jag mig ut på nästa äventyr.

Jag hoppas att du aldrig glömmer.

Om jag skulle skriva ner allt jag vill blogga om skulle jag nog blogga varje dag. Det är ett så bra sätt att veta vad man har gjort och när saker hände och så vidare. Men att blogga så ofta har jag inte bilder till, så idag får ni en bild på några av mina finaste på självaste nyårsafton och lite tysk kebab.
 
Egentligen händer det väl inte så mycket som är jättespeciellt i mitt liv, jag bara hänger med kompisar och lagar middagar, ser film, fikar eller går ut och blir alldeles för fulla. Vi hänger med varandra så mycket som vi kan helt enkelt. Så som sig bör när man bara har några månader kvar innan vi flyttar och sprids över hela fuckin planeten.
I söndags mitt i pizzastöket skev Rafal till mig, "Hallå skulle vi köra badminton nu eller?" Jag droppade allt och begav mig i racerfart till IKSU. Sen på kvällen kom Oscar och hälsade på mig och middagen kunde bli färdiggjord. Så då kändes söndagen helt plötsligt som en lördag, då jag hann göra rätt mycket trots en mycket seg start på dagen.
 
Så måndagen fick bli en otroligt tråkig och dryg dag istället. Men nu är det plötsligt tisdag, och snart är helgen här (får helg på torsdagar nu för tiden). Och jag har tusen saker att se framemot nu de närmsta veckorna. Kommer resa en del, så ska försöka vara duktig på att uppdatera när jag väl är hemma. Om någon ännu läser här, tvek på den haha.
 

Högsta taket, högsta våningen.

Har lyckats få blod att sippra från mina fingrar och tår tre gånger idag, och det är ännu inte ens middagstid! Så jag kände att jag kanske bör sitta still resten av dagen innan jag blir av med något finger. Så här sitter jag och lyssnar på Veronica Maggio och kollar igenom gamla foton, inser att jag kan ju lägga upp något här när jag ändå håller på att fiffla med bilder. Så här kommer en snabbvisning av min lägenhet.
Här sitter jag just nu. Matplatsen, en konstig lampa som jag inte kan bestämma mig om den är snygg eller ful, mest ful tror jag. Men den kostade 60kr så so what. Ska väl byta ut den någon dag.
Denna bild är tagen från hallen ut i vardagsrummet. Här ekar det fortfarande haha, sååå tomt. Men ska stuva in lite fler möbler här, måste bara få ner dom till Umeå. Jag gillar att alla mina tapeter är jätteljusa, och att jag har fönster åt alla håll utom norr. Så har mycket ljus, något som jag tidigare saknat så mycket!
Del av mitt sovrum. Ännu rätt tomt här med. Denna hylla hänger över min säng. Men i sovrummet rymdes i princip bara sängen och en vägg med garderober.
Fönstret i mitt sovrum, med vy över innergården.
 
Okej, tur man ser mycket på dessa bilder ens. Men en liten sneakpeak i alla fall. 
Nu har musiken gått över från Maggio till Devecerski och jag blev lite extra pepp nu. Så ska plocka upp det sista ur flyttlådorna nu och tagga till lördag då Alina kommer till Rex. Wiho, äslkar att bo i Umeå ibland, eller i princip jämt haha. Älskar att bo på en plats där det alltid händer saker.

Du gav mig en chans att säga allt det jag aldrig sagt.

November var min stillsammaste månad på över två år skulle jag tro. Jag har nästan inte gjort något alls än att försökt rädda världen från pandemier tillsammans med mina syskon. Jag har knappt träffat folk alls, dels för att min cykel har varit trasig och det är världsjobbigt att ta sig runt här utan cykel, men också dels för att jag drogs med i höstmörkret och var ganska opeppad på allt typ. Var less precis alla uteställen i Umeå, var less på att gå på fester med miljarders människor man halvkänner som alla trängs i ett litet kök, och bara gå runt och kallprata och se trevlig ut, när allt man vill är att sitta på en kompis säng och prata om livet tills natten blir morgon.
 
Då är det är tur att man har fina kompisar som skiter i alla dom som trängs i det där köket och bjuder in en att dricka glögg och snacka skit hemma hos dom mitt i natten istället. Fastän vi alla egentligen skulle sova eller plugga. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till nästa år när dom inte bor här mer.
MEN HUR SOM HELST, NOVEMBER ÄR ÖVER! 
 
Nu är min fina orangea Monark lagad och går fortare än någonsin, även om det är snö på marken. Umeå är så himla fint och mysigt såhär innan jul, och om tre veckor åker jag och min familj till varmare breddgrader sen på nyår så ska jag och mina finaste tre vänner till Tyskland. Fick även just veta att jag klarat ytterligare en tenta. Så ja, livet rullar på oförskämt bra trots allt. WIEH.

Hedgehog Devils

Alltså det sjukaste: Den senaste månaden har jag i princip inte festat något! Har precis kommit till insikt med att det är rätt skönt att vakna utvilad klockan åtta på en lördag, man hinner göra så otroligt mycket på en helg då. Så ägnar mina helger åt att träna istället. Det här är så himla kontigt, undrar bara när jag ska bli taggad på fest igen. Känner att jag och att vara en fitspomänniska inte riktigt går ihop. Men men, fick lite extra boost när jag och detta fina gäng vann en futsalturnering i lördags! Är så otroligt glad att jag börjat spela fotboll igen.
 
Nu ska jag ta tag i lite ansökningspapper och sådant, så jag snart får klarteckan vart jag kommer bo till våren. Woop woop! 

Jag fastna med blicken för länge sen i äventyren, bland höghusen, i musiken.

Snart är vi inne i November, tiden går läskigt fort. Och jag är fortfarande dålig på att ta bilder och blogga och sådant. SKA BLI BRA LOVAR!
Sen senast har jag hunnit med en vandringssöndag. Alltså fullkomligt älskar söndagar då man gör vettiga saker och inte bara ligger hemma och är bakis.
Har gått på lite för många karaoketorsdagar. Så idag blir min sista på ett väldigt långt tag, även om det är svinkul så kanske man borde hålla sig till att gå ut på helger.
En annan söndag åkte jag och Tino på roadtrip, vi hamnade i Övik och shoppade loss lite här.
En vecka i slutet på september kom Ronja till stan och vi gick såklart till E-Puben som sig bör när man hänger med någon från Party Machen.

Some of the best moments in life are the ones you can't tell anyone about.

Krogtoalettselfie. (Snart kommer lite roligare bilder, lovar.)
Känner att det har varit lite dålig uppdatering här på senaste, men som vanligt är man rätt busy de första månaderna in på terminen. Så mycket nytt folk att lära känna, så många fester att gå på och så sjukt mycket saker som ska göras i början på terminen. Hur som helst har jag idag har jag gått på boxning med en nyfunnen kompis, känner mig halvt död nu och gör ett pit stop hemma i någon timme innan det bär av till grillning på Nydala som man alltid gör om höstkvällarna i Umeå. ÄLSKAR TERMINSTART för övrigt, bara synd att man inte har tid att blogga om allt, för det är ett rätt bra sätt att komma ihåg vad man har gjort.

Almost here, almost gone.

I helgen har jag varit på en snabbvisit i Umeå för att jobba, men även för att gå på Idas hejdå-nu-flyttar-jag-till-London-fest, samt för att fiska med Olle och Connor. Sedan har det blivit lite unihäng för att preppa inför kommande omtentor, lol. Men imorgonbitti lämnar jag Umeå igen för att dra till Irland!!

1901

Just ja, glömde att UxU ägde rum här om helgen. Och på scenen var inga mindre än Phoenix. Det var råfett. Fattar inte ens hur en konsert kan vara snygg med det var den, rös genom hela i princip. Är lite ledsen över att jag inte är så mycket festivalmäniska längre.

Well, you're a long walk from my street and I'm dying in this summer heat.

Efter att jag kom hem från Nederländerna hann jag bara jobba några dagar sen kom Michaela upp till Sverige och hälsade på, det var så dödsvarmt att vi såg ingen annan utväg än att gasa direkt från Kallax till havet för att bli lite nedkylda. Mamma hakade också på oss haha.

Dagen därpå åkte vi till Lauker och åt våfflor och badade med Elin och Albin för att sen mot eftermiddagen åka på renspaning och dra och fiska i vår sommarstuga. Men det hade jag tyvärr inga bilder på.
På helgen var det Piteås årliga suparfest, och då kom alla finisar från Umeå upp och bodde hos oss, och vi ställde till kalas. Så himla mysigt! Fast det var typ för varmt för att leva, alltså på riktigt.
Veckan därefter spenderades som turister i vår egna stad.
Vi hann alltså med klädnypan, Bildmuseet, Guitars, någon kinautställning, hitta ett av alla random pianon, äta glass och hänga i den nya dödsfina parken utanför SF. Och lite annat som jag inte hade bild på. Så är det med den saken, och när jag kommer tillbaka till Umeå om två veckor ska jag och Olle fortsätta våran göra-allt-som-finns-att-göra-i-Umeå-turné! Är pepp.

Amsterdam del 2.

På tisdagen gick jag och mina nyfunna hostelvänner på en guidad tur i stan, och sedan drog vi vidare och tog en öl. På puben hittade vi tre till som också alla reste ensamma, så vi sex slog följde och plöjde Red Light Disctricts alla sevärdheter och affärer och allt annat tillsammans. Sedan på onsdagen hängde jag med Patrik hela dagen, så himla kul att vi tajmade att vara i Amsterdam samtidigt, han skulle på sin brors bröllop där den helgen. Och oh vad skönt det var att prata svenska för första gången på en vecka. Vi drack mest öl och njöt av det fruktansvärt varma vädret!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv